Vart går dina pengar?

Häromdagen så var en av de största nyheterna att Rosa Bandet - kampanjen ska granskas. Fram till året 2007 hade man i Sverige lyckats samla in 172 miljoner kronor och av dem pengarna hade en tredje del, ca 60 miljoner gått till bröstcancerforskningen. Under de senaste åren har det kommit ut att en stor del av insamlingsstiftelsernas pengar går till löner och administration.

Beatrice Ask - Sveriges justitieminister har skickat ett förslag till lagrådet som ska se till att stoppa detta. Hon föreslår att minst 75 procent av de pengarna som man samlat in under tre år ska gå direkt till det som stiftelsen syftar till. "Då säkrar man ju att huvuddelen av de pengar som kommer in faktiskt går till det som människor skänkt pengar för att stödja, säger Beatrice Ask."


Efter dessa nyheter blev många upprörda och misstänksamma mot exempelvis Rosa Bandet - kampanjen som har varit framstående under ett par år nu. Men jag förstår inte vad det är att bli upprörd över? Visst alla pengar går inte direkt till cancerforskningen men för att ens lyckas få in några pengar till cancerforskningen så måste man ha några utgifter också. Ett bra exempel är kampanjer och annonser. Cancerfondens generalsekreterare säger själv att informationen om själva cancern är en jätte viktig del av kampanjen. Man vill öka kunskapen kring bröstcancer, man vill få kvinnor mer medvetna om sin kropp så att de kan upptäcka bröstcancern i tidigt stadium. För vad är poängen med att samla in pengar och komma på ett botemedel som kan se till att ta bort cancern i ett tidigt stadium om ingen kvinna har kunskap om bröstcancern och alla kommer till läkarna med bröstcancer som har utvecklats för långt? Då kvittar det hur mycket pengar man har samlat in, 60 miljoner eller 172 miljoner.  Man kan jämföra det med HIV och AIDS. Vi kan tillverka hur mycket kondomer som helst och ge bort dem gratis till hela Afrikas befolkning. Men om de inte har kunskapen om vad HIV och AIDS är, varför och hur de bör använda kondomer så är det inte någon poäng i att tillverka alla dessa kondomer och ge bort dem gratis. Allt ligger i kunskapen. Och för att man ska nå ut till folk genom dessa kampanjer så måste pengar investeras.


Något annat som jag också funderat över är att man skriver att en del av pengarna går till löner. Nej det menar ni inte? Vad har ni tänkt att de människor som har detta som arbete ska leva av? Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och alla andra människor som arbetar för att hjälpa människor arbetar knappast gratis. Varför ska människor som samlar in pengar till cancerforskning och ser till att forskningen och kunskapen kommer längre fram i utvecklingen behöva jobba gratis om ingen annan gör det?


Jag håller med till en viss del att det har funnits misstänksamma organisationer verkligen inte har använt pengarna i något humanitärtsyfte. Idag finns det ca 40 000 stiftelser i Sverige och man är inte säker på vilka som håller vad de lovar. Beatrice Ask har rätt att vi behöver granska alla insamlingsorganisationer men samtidigt måste vi vara realistiska - för att vi ska tjäna pengar måste vi satsa pengar. Tänk er insamlingsorganisationerna som aktier. Ju mer vi köper desto mer tjänar vi. Alltså ju fler kampanjer och annonser desto fler människor blir medvetna om problemet - vilket resulterar i mer pengar.



Sluta vara så skeptiska, hjälp människor och djur!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0